Ett nytt synsätt inom Enterprise Architecture
VI BEHÖVER KOMPONENTER Länge har vi kunnat analysera en verksamhet ur olika perspektiv -processer, information, verksamhetsregler, mål, organisation med flera. Men vi har saknat ett komponentsynsätt - att kunna se på en verksamhet som system av samverkande komponenter.
Det finns stora nyttovärden av att kunna se på en verksamhet som ett system av samverkande komponenter, där varje enskild komponent i sig själv kan ses som ett komplett system. En komponent är en liten verksamhet i sig själv, en helhet som vi kan analysera ur de olika perspektiven.
Komponenter finns överallt
Komponentisering - att se saker som komponenter - är en grund för vetenskap och ingenjörskonst och industrialisering, en av förklaringarna till hur vår moderna skapade värld har kommit till. Bilar har växellådor, förgasare, bakaxel, säkringsbox. Datorer har moderkort, processorer, nätenhet. IT-system har program, programmoduler, klasser, metoder och på senare tid SOA-tjänster. Samhällen har kommuner och kommundelar, förvaltningar och företag, branscher och branschorgan. Till och med naturen designar saker i form av komponenter som samverkar; människokroppen har mjälte, njure, centralt nervsystem, celler och hårsäckar.
Vad är komponenter egentligen?
Komponenter är designade eller naturliga företeelser som går att se som mer eller mindre självständiga. En komponent blir en hanterbar enhet för oss. Vi analyserar, planerar, beslutar, designar, implementerar, distribuerar, felsöker, vidareutvecklar eller ersätter komponenter. Vi bygger ofta ihop komponenter till ett sammansatt system som i sin tur kan ingå som komponent i en större helhet.
En bra designad komponent har ett tydligt syfte och relativt få och enkla samband med andra komponenter, jämte en tydlig åtskillnad mellan gränssnitt till omvärlden och innanmätet. Det är det som ofta kallas inkapsling, stark inre koppling, och lös yttre koppling. Det gör en komponent relativt stabil över tiden. Komponenter är därmed flexibla och återanvändbara, vilket innebär att systemet som helhet blir anpassningsbart. Ofta räcker det med att flytta om komponenter, byta ut någon enskild komponent eller ändra någon komponent på insidan.
Varför är komponenter viktiga?
Tja, det är svårt att tänka sig en framgångsrik mänsklig verksamhet som inte bygger på komponentisering i någon form. Det verkar vara sättet för den mänskliga hjärnan att hantera komplexitet.
Vad är komponenter inom Enterprise Architecture?
Enterprise Architecture är ett kunskapsområde som vill se en verksamhet som helhet som ett system och där vi söker rationella metoder att hantera den helheten. En rationell metod vore att kunna se en verksamhet som ett antal samverkande komponenter där varje komponent kan hanteras relativt självständigt.
Hur delar vi ner en verksamhet i mindre delar där varje del i sig är en verksamhet i alla dess aspekter, fast i mindre skala?
Det har faktiskt vuxit fram ett komponentsynsätt inom Enterprise Architecture de senaste åren. Man pratar numera om Business Capabilities, en verksamhets förmågor. De flesta nyare EA-ramverk och metoder innefattar Business Capabilities i någon form. Inspirationen kommer från försvarsmakten världen över där man i många år haft ett förmåge-baserat synsätt.
Inom krigskonsten har man alltid strävat efter att planera för det oförutsägbara. Flexibilitet, att snabbt omgruppera sina förmågor för en ny situation, är viktigt, liksom tålighet, att fortsätta fungera under skiftande omständigheter. Synsättet tog klivet över till affärsvärlden först i början av 00-talet men har sedan fått fäste. En bidragande orsak kan vara det ökade trycket på företag och organisationer att bli mer snabbfotade och anpassningsbara. Vi har själva haft god nytta av förmågeperspektivet i våra uppdrag under de senaste åren. Idag känns det underligt att vi någonsin har klarat oss utan det.
Vad är en Business Capability?
En Business Capability, eller verksamhetsförmåga, är en förmåga som verksamheten behöver. Något som uttrycker vad en verksamhet behöver kunna göra. Om vi tittar in i en verksamhetsförmåga är den som en låda med människor, processer, IT-system, information och verksamhetsregler som alla används för det speciella syftet. Vissa av dessa delas med andra förmågor, men man har också egna resurser och processer. Det som delas med andra har man ofta en egen vinkling på.
Exempel på förmåga på den högsta nivån kan vara ”Utveckla produkter och tjänster”, ”Skapa efterfrågan”, ”Leverera produkter och tjänster”. På detaljerad nivå kan det vara ”Kreditbedömning av person” eller ”Bokföring av transaktion”. Det kan till en början vara förvillande att de capabilities man hittar på hög nivå ofta får samma namn och har ett ett-till-ett-förhållande med huvudprocesserna, men det är förhastat att dra slutsatsen att de därmed är samma. Processer fokuserar mycket på hur något utförs, capabilities på vad som utförs.
Många som är vana att tänka i processer som det enda eller i varje fall helt dominerade perspektivet på en verksamhet, blir till en början konfunderade över capability-begreppet. De är en tröskel att ta till sig ett nytt synsätt. Men vi behöver olika perspektiv för olika syften. Processer är viktiga för att rationalisera värdekedjor. Capabilities våra stabila komponenter. Det är våra förmågor som används för att köra våra processer.
Capability Modelling och Capability Management (kanske kan det heta förmågemodellering och förmågehantering på svenska) är metoder för att kartlägga och utveckla en verksamhet som en uppsättning förmågor.
Man kan säga att Capability Modelling och Capability Management motsvarar för verksamheten som helhet det som SOA, tjänstebaserad arkitektur, försöker göra för ett företags IT-systempark. De är inte bara parallella synsätt, de har också en tydlig koppling till varandra. Capability Modelling skapar en gemensam syn på verksamheten som avgränsade komponenter. Capability Management hanterar verksamheten som komponenter och SOA anpassar IT-portföljen till den verksamhetsarkitekturen.
Och spaningen?
Vi har nu ett effektivt sätt att hantera komplexitet genom komponentisering av verksamhet på liknande sätt som inom andra mänskliga områden. Arbetssättet är fältmässigt, det vill säga lätt att ta till sig, och ger en stabil och hanterbar karta över verksamheten. Det är särskilt lämpat för att ge en gemensam grund för IT- och verksamhetsutvecklare. Vi tror att det kommer att bli den mest grundläggande principen för komponentindelning inom verksamhet och IT så långt fram vi vågar skåda. Det är ett lyft för EA-området. Låt det vara vår spaning denna vecka.
Robert Elm och Peter Tallungs, IRM
2010-08-31
www.trendspaning.se