Ett eftersatt område har fått en grund.
MODELLER HANDLAR OM BEGREPP Inom EA-området har vi alltid sagt att vi måste skriva definitioner och beskrivningar för verksamhetsbegreppen i våra modeller och att det ska vara riktigt bra definitioner och beskrivningar. Men sen har vi inte sagt så mycket om hur man får fram och hur man arbetar med definitioner. Området är helt enkelt outvecklat och eftersatt. Men nu händer det ...
Definitioner och beskrivningar är de viktigaste delarna i en modell…
Arkitekturarbete är i hög grad modelldriven utveckling. Modeller är de verktyg vi har för att få en gemensam förståelse att växa fram. En modell av en verksamhet avbildar företeelser i verksamheten. Om det är en informationsmodell är det företeelser som man behöver hålla reda på förekomster av, de företeelsernas egenskaper och samband, samt den information som verksamheten behöver för att representera företeelserna. Men för att modellen verkligen ska vara användbar krävs det mer än rutor, streck och namn. Vi måste ha en gemensam förståelse för vad namnen står för. Och den förståelsen behöver vara mer än den mest ytliga. Vi behöver således definitioner och beskrivningar och de måste vara noggrant genomarbetade. Och de behöver delas av alla intressenter.
Som alltid med utveckling är det också här så att vägen är lika viktig som målet. Det gemensamma lärandet - kunskapsuppbyggnaden - är en kärnprocess i den lärande organisationen. Det löpande arbetet med definitionerna och beskrivningarna är förutsättningen, nyckeln till att man verkligen förstår varandra på djupet.
…men levereras inte
Det är mycket sällan vi ser modeller som har definitioner och beskrivningar, och ännu mer sällan vi ser genomarbetade genomtänkta definitioner och beskrivningar. Det gäller inte bara informationsmodeller utan alla slags modeller. Vi har sett många processmodeller som inte definierar vare sig processteg eller vad processen hanterar.
Kunskap saknas
Alla kurser och böcker om modellering framhåller att man ska skriva definitioner, men ger ingen ledning i hur man gör. Det står varken vad en bra definition är eller hur man utvecklar sin förmåga på området. Inte heller finns det råd om hur man kan organisera arbetet med definitioner och beskrivningar i teamet och i företaget.
Detta är en akilleshäl inom modellering, en vit fläck på kartan, just i arbetets hjärta. Det gör att våra modeller blir otydliga och flummiga, att de ger fler frågor än de svarar på. Eller ännu värre att de ger en känsla av att vi förstår varandra när vi i inte alls har nått en gemensam förståelse eller när ingen av oss egentligen har förstått på djupet.
Vi skulle önska att ingen accepterade en modell utan definitioner. Tro inte att det bara handlar om kommunikation. Modeller är lika mycket verktyg för tanken som kommunikationsverktyg. Vi tror på Tegnérs "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta". Modeller utan definitioner är inte bra modeller. Modeller med bra definitioner blir krispigt klara och blir kraftfulla tankeverktyg.
Vad gör vi åt det
Vi spanare har arbetat i många år med att utveckla modelleringsområdet, inte minst vad gäller hur man skriver definitioner och beskrivningar. Mycket av grunden kan vi hämta från språkfilosofi och begreppsanalys, men det räcker inte ända fram. Data och information har en dubbel natur som gör data- och informationsmodellering till ett område som kräver särskild behandling. En entitet i en informationsmodell representerar på samma gång en företeelse i verkligheten (verksamhetsobjektet) och informationen om företeelsen (informationsobjektet).
Eget kunskapsområde
Hur man arbetar med definitioner och beskrivningar inom Enterprise Architecture och inom Data/Information Management bör därmed ses som ett särskilt kunskapsområde anser vi. Ett område med sin egen kunskap och erfarenhet, även om det finns tydliga kopplingar till språkvetenskapen. Problemet för oss som undervisar om modellering är att det området vi talar om inte är definierat än, har inte fått sina grundstenar lagda.
Malcolm Chisholms pionjärarbete
Fast inte längre. För i somras kom Malcolm Chisholm med boken "Definitions in Information Management". Malcolm D. Chisholm är doktor vid universitetet i Bristol och välkänd expert inom data- och informationshantering.
Boken fyller verkligen ett hål och gjorde oss glada. Den lägger en grund för det område som på fint språk kan heta "Semantic Metadata Management", som handlar om hur vi kan arbeta med definitioner och beskrivningar av data och information. Chisholm motiverar och definierar området, belyser vilka speciella egenheter det har. Han presenterar användbara erfarenheter om hur man kan arbeta med definitioner och beskrivningar i sin organisation. Det är ingen helgjuten bibel på området. Precis som man kan förvänta sig av ett pionjärverk finns det områden där han mer pekar ut en riktning än ger färdiga svar. Men boken är i våra ögon ett viktigt steg i den mognadsprocess som vi hoppas på och tycker oss se inom Enterprise Architecture-området.
Den som tror att det här med definitioner är något vi kan glida över, något som någon annan tar hand om, eller något som löser sig med ny teknik som molnet och semantiska tekniker blir vi nog tvungna att göra besviken. Vi upplever just nu en dataexplosion. Men mer data innebär inte automatiskt mer mening. Inte utan att vi bryr oss om att arbeta med meningen i data. Det är kanske därför vi ser ett ökat intresse för semantik.
Vi vill alltså varmt rekommendera boken. De som föredrar live-versionen kan lyssna på och träffa Malcolm Chisholm på DAMA Scandinavias EA-träff i Stockholm den 25 oktober. Han håller då ett heldagsseminarium om sin bok och om ämnet i allmänhet. Enligt arrangören har 40 personer anmält sig, men man tror att man kan klämma in några till.
Vi ses där!
Referens:
Definitions in Information Management, Malcolm D. Chisholm, Ph.D.
ISBN 978-0-615-35754-6
Robert Elm och Peter Tallungs, IRM
2010-10-12
www.trendspaning.se