EA-spaning om Togaf, del 1
Detta är den första i en serie om tre spaningar om Togaf. Vad är Togaf egentligen, bortom hajpen? Vilken nytta kan man få av Togaf? Är Togaf framtiden? Vi tycker att det är dags att se efter vad som finns bakom säljretoriken.
Du kan läsa spaningen nedan. Fler EA-spaningar hittar du på www.trendspaning.se eller under under rubriken Trendspaningar här på vår webbplats.
Spanarna tar tacksamt emot synpunkter från alla läsare, både glada tillrop, med- och mothåll. De är också tacksamma för tips. Vad vill du se en spaning om? Vad händer i EA-världen?
Du når våra trendspanare på robert.elm@irm.se och peter.tallungs@irm.se.
EA-spanarnas Togaf-rapport - Del 1: Vad är Togaf
En kritisk granskning av det mest populära ramverket för enterprise-arkitektur
FÖRSTA DELEN AV TRE Vad är Togaf egentligen, bortom hajpen? Vilken nytta kan man få av Togaf? Är Togaf framtiden? Vi tycker att det är dags att se efter vad som finns bakom säljretoriken.
The Open Group förvaltar sedan mitten av 90-talet ett ramverk för enterprise-arkitektur The Open Group Architecture Framework, mer känd under förkortningen Togaf. Den senaste versionen Togaf 9 släpptes för snart två år sedan.
Togaf 9 sågs som en stor förbättring och ramverket har efter många slumrande år pushats fram som något av en de facto-standard. Stora företag och organisationer i Sverige har under de här två åren visat intresse för ramverket. Konsultföretagen ser en marknad och hänger på. Men vi har ännu inte sett en verklig dialog i branschen om vad Togaf egentligen är, hur man ska positionera ramverket i företaget och vilken nytta det kan ge.
Det självspelande pianot
Konsult- och utbildningsföretag marknadsför sig som experter på Togaf, för att det finns intresse från kunderna. Det har inte alltid att göra med om man tycker att ramverket ger verklig nytta, det vill säga hjälper EA-arbetet framåt i företagen. Det är mer en marknadstaktik, något man kan skapa en efterfrågan på. Och kundföretagen beslutar att använda Togaf för att det finns kurser och certifieringar och för att andra gör det. Man har oftast inte gjort en djupare bedömning.
Så uppstår ett självspelande piano. Om det inte finns en öppen dialog i branschen vill säga, med förmåga att se igenom hajp. Vi tycker att en sådan dialog är på tiden. Vad är Togaf egentligen, bortom hajpen? Vilken nytta kan man få av ramverket? Vad innebär ett Togaf-införande i ditt företag? Vi hoppas den här granskningen kan bli en startpunkt.
Vi har delat upp granskningen i tre delar.
-
Del 1: Vad är Togaf? (denna del)
-
Del 2: Hur kan man använda Togaf och vilken nytta kan ramverket ge i din organisation?
-
Del 3: Vilken framtid har Togaf?
Du som är läsare kanske har andra erfarenheter än vi. Det är utmärkt! Vi hoppas att du utnyttjar kommentarsfunktionen och bidrar till dialogen.
Vilka är The Open Group
The Open Group skapades en gång som en sammanslutning av företag för att få en ända på kriget mellan olika standarder för operativsystemet Unix. Gruppen har sedan fortsatt för att ta fram standarder i IT-branschen. Nästan alltid handlar det om teknisk infrastruktur. Togaf är det stora undantaget.
The Open Group Architecture Framework
Ramverket var från början inget EA-ramverk utan ett ramverk för IT-system, Tafim, som The Open Group tog över från amerikanska krigsmakten år 1995 och bytte namn på. Togaf har sedan dess sakta muterats i många omgångar från ett rent IT-tekniskt ramverk till ett som mer försöker ta in verksamhetsperspektivet i bilden.
Med version 8 som kom 2002 fick ramverket ett bredare genomslag. Togaf 9 som släpptes den 2 februari 2009 är den senaste i raden av uppgraderingar och är en kvalitetshöjning enligt många.
Vad är ett ramverk för enterprise-arkitektur
Frågan är inte så lätt. Det finns många ramverk och de är sinsemellan mycket olika, inte bara till hur de adresserar EA utan vad inom området de adresserar. Men det man i varje fall kan säga att ett EA-ramverk ger ett synsätt på verksamheten och hur man arbetar med utveckling av verksamheten.
För att vara komplett bör ramverket definiera både en ontologi och en metod.
En ontologi säger oss vad en verksamhet har för komponenter; det vill säga vilka beståndsdelar och vilka relationer som är viktiga; och ger oss ett språk för att tala om detta. En ontologi kan också säga vilka komponenter en beskrivning av verksamheten kan ha.
En metod ger ett arbetssätt för utveckling av verksamheten, och ett språk för detta.
En tung bok
Togaf kan gratis laddas ner som pdf eller köpas som bok. Texten är omfångsrik, 780 sidor fördelade på 52 kapitel. Hushållsvågen stannar på 1,6 kg. Bara att ta sig igenom textmassan en första gång är ett gediget arbete. För oss tog det större delen av julhelgen förra året att plöja textmassan en första gång. Vi misstänker att det är få i landet som verkligen har läst och förstått Togaf.
Ja, vi vet - det finns en pocketversion för gramjägaren. Men där får man bara en skiss över huvudstrukturen. Om man verkligen ska bedöma vad Togaf är måste man nog bemöda sig om att läsa texten. Halvlärd kunskap kan vara mer bedräglig än olärd.
Bristande kännedom om Togaf
Vår erfarenhet är att kunskapen om vad Togaf egentligen är, är låg i branschen. Det har säkert att göra med svårtillgängligheten som vi nämner ovan. Det krävs en hel del möda för att se skogen och inte bara en massa träd.
Dessutom krävs det erfarenhet av arkitekturarbete på riktigt för att rätt bedöma användbarheten. Det finns förvånande många i branschen som faktisk inte har varit med och byggt upp ett fungerande arkitekturarbete, och därmed bara har boklig kännedom om arkitekturarbete. Men nu till ämnet, Ramverket Togaf självt.
En kommittéprodukt
Helhetsintrycket av Togaf är splittrat. Togaf är en kommittéprodukt. Många skribenter har bidragit, och en redaktion har i efterhand försökt foga delarna till en helhet. Därför är Togaf i stora delar mer ett kompendium av texter runt EA än ett sammanhållet ramverk. Det finns delar som är genomtänkta, och andra som agerar utfyllnad. Ofta får man leta efter den röda tråden.
Utvecklingsmetoden ADM
Den del av Togaf som känns mest färdig är själva metoddelen, som beskrivs som ett metodramverk. Det vill säga en byggsats för att man själv ska kunna ta fram sin arkitekturmetod. Den kallas Architecture Development Method, ADM, och lyfts också ofta fram som själva kärnan i Togaf.
ADM omfattar en inledande fas samt åtta faser, ofta presenterade som ordnade i en ring. De åtta faserna är följande:
1.Arkitekturvision
Definiera omfattning på det arkitekturarbete som ska göras, identifiera intressenter och skapa en vision för arkitekturen.
2.Verksamhetsarkitektur
Beskriv verksamhetens nuläge, målläge och gap.
3.Informationssystem-arkitektur
Ta fram målarkitektur omfattande både logiska it-systemkomponenter och data.
4.Teknisk arkitektur
Mappa de logiska IT-systemkomponenterna mot fysiska komponenter, det vill säga program- och hårdvarukomponenter tillgängliga på marknaden eller utvecklade internt.
5.Möjligheter och lösningar
Identifiera tänkta projekt eller projektprogram som ska leverera målarkitekturen och vilken del varje projekt ska leverera.
6.Planering av leveranser
Ta fram en leveransplan som spänner över alla projekten i den övergripande planen.
7.Leveransstyrning
Styr de olika leveransprojekten.
8.Ändringshantering
Hantera förändringar i målarkitekturen
Varje fas beskrivs övergripande med listade mål, angreppsätt, input, arbetssteg och output. Beskrivningen är strikt teoretisk och utan exempel på arbetssätt eller leverabler.
Ramverket för arkitekturleverabler: Architecture Content Framework
Togaf rymmer också ett speciellt ramverk för att klassa arkitekturleverabler efter typ, Architecture Content Framework. Observera att det handlar om klassificering. Det finns inte hjälp för att ta fram några leverabler.
Arkitektur-rymden: Enterprise Continuum
Det är vanligen inte möjligt att en enda sammanhängande arkitektur möter samtliga intressenters samtliga krav och gör det för all tid. Därför behöver vi hantera flera arkitekturer som relaterar till varandra på olika sätt längs flera dimensioner. Avsnittet ger en teoretiskt ram för hur vi kan klassificera de olika arkitekturerna i en organisation.
Saker som är bra att veta om Togaf
Det finns några saker som är bra att känna till om Togaf för att rätt förstå vilken roll ramverket kan fylla i ditt företag.
1. Togaf är ett ramverk för styrning av arkitektarbete i en stor organisation
Togaf är ett ramverk för att styra EA-arbete på övergripande strategisk nivå i en stor organisation. Togaf säger inget om hur man bedriver arkitekturarbete i sig, och egentligen inte heller hur man leder arkitekturarbete i ett arkitekturprogram. Togaf säger också mycket lite om arkitekturleverablerna i sig. Togaf är ingen lärobok för arkitekter. Togaf utgår från och förutsätter att det redan finns ett kunnigt och väletablerat arkitektarbete i organisationen, som behöver samordnas effektivare.
2. Togaf är inte på framkant
Togaf beskriver hur man traditionellt har sett på arkitektarbete inom den amerikanska federala byråkratin. Togaf rymmer inte något av det nytänkande som har skett inom området det senaste årtiondet. Som exempel kan vi nämna att Business Capabilities och Tjänsteorientering bara berörs i separata kapitel och mycket översiktligt och inte är infogade i helheten.
3. Togaf är orienterat mot IT och skriven för IT-folk
Togaf ser arkitekturen som verksamhetsdriven, men det är också det enda sättet som verksamheten kommer in i bilden. Verksamhetens arkitektur är inte en del av målarkitekturen i Togaf. Togaf rymmer till exempel inte något om hur man arbetar med verksamhetens processer, förmågor, information eller verksamhetsregler. IT-arbetet ses därmed som en stödfunktion till verksamheten och inte som en integrerad del.
4. Togaf är ett kompendium
Togaf är en samling texter skrivna av många yrkespersoner från de 300 olika medlemsorganisationerna. Förvänta dig inte att allt hänger ihop utan fogmassa. Se Togaf som ett kompendium.
5. Togaf är inte en färdig metod som du kan använda
Du måste själv plocka ihop vilka delar som passar ditt företag, hur du ska tillämpa dem och du måste komplettera med delar från andra håll.
Vi tror att det ovanstående är nästan okänt i branschen. I de fall det är känt är det som en offentlig hemlighet. Vi har i varje fall inte sett att det har diskuterats öppet i de forum som finns i branschen i Sverige. Vi tycker att det är angeläget att vi ändrar på det nu. Det gynnar oss alla.
Nästa gång ger vi vår syn på om du och din organisation ska hoppa på Togaf-tåget, varför du ska göra det och vad du kan få för nytta.
Och glöm inte att vi vill ha din åsikt! Har vi rätt eller har vi fel om Togaf?
Berätta vilka erfarenheter din organisation har gjort av Togaf!
Är det bra att vi granskar Togaf och att vi talar klarspråk?
Han är mest känd för att med sin arkitekturmetodik "Pattern Language" ha inspirerat designmönster-rörelsen ("Software Design Patterns") inom systemutveckling. Men Alexander är värd en bredare och djupare läsning än så. Just designmönster-idén fick en urvattnad mening när den överfördes till systemutvecklingsvärlden.
Måndagen den 21 mars leder Jaap Schekkerman ett heldagsseminarium med titeln Enterprise Architecture Good Practices.