Informationsarkitekt - en roll två kulturer

Informationsarkitekter: De två kulturerna

En roll med namnet informationsarkitekt har uppstått två gånger i historien i två olika sammanhang och med olika tyngdpunkt. Det kan skapa förvirring. Men det kan också vara en möjlighet.

Informationsarkitekten – sprungen ur databasadminstratörens roll

Den första gången någon kallades ”informationsarkitekt” var på mitten av 1970-talet, men professionen växte först fram på allvar ur databasadministratörernas värld på 1980-talet. I början handlade det om att designa databaser. Rollen utvecklades så småningom till att handla om det större perspektivet, att bringa ordning i en verksamhets data och information tvärs över olika källor, verksamhetsfunktioner, databaser, applikationssystem, integrationer, tjänster, rapporter med mera.

Tack vare den nära kopplingen som en verksamhets data har till begreppen och språket i en verksamhet så växte det fram så småningom på sina håll ett ansvar för begrepp och språk. Men fortfarande handlar det oftast om en nära koppling till informationstekniska system, och vanligen med ett mycket brett fokus över många enskilda tillämpningar, databaser, integrationer, rapporter. Ibland är uppgiften att skapa en gemensam grund tvärs över flera verksamheter.

Det är i det skrået jag och mina kollegor på IRM arbetar. Det finns ingen särskild utbildning för detta, men det finns branschorganisationer som DAMA (Data Management Association International) med konferenser och på webbplatser som TDAN (The Data Administrators Newsletter) finns ett rikt material att ta del av.

Informationsarkitekten – sprungen ur webbdesignerns roll

Den andra rollen med samma namn uppstod ett par decennier senare.  Boken ”Information Architecture for the World Wide Web” av Louis Rosenfeld med flera som kom 1998 brukar nämnas som startpunkt. Boken brukar kallas för ”Isbjörnsboken” med anledning av förlaget O’Reillys gimmick med djur på omslaget. Den manifesterade informationsarkitektens roll som en utbrytning ur webbdesignernas skrå. Författarna skrev om hur man skulle strukturera information på en webbplats. Rollen har sedan breddats till att handla om hur man strukturerar information för en viss tillämpning, vilken som helst, inte bara webbsidor.

För denna roll finns det idag flera utbildningar på svenska och utländska universitet. När man googlar på ”Informationsarkitekt” eller liknande får man nästan bara träff på rollen eller kunskapsområdet i denna nyare betydelse.

Två skilda skrån

Vi behöver för den fortsatta diskussionen kunna skilja dessa två rörelser åt. Det finns de som har börjat kalla vårt äldre område för Enterprise Information Architecture” vilket jag tycker är klargörande. Ty vårt arbete är ju inte begränsat till en specifik tillämpning utan spänner över en hel verksamhet, eller i alla fall stora delar av en verksamhet. En svensk översättning av termen kunde vara ”Verksamhetsinformationsarkitektur” om det inte vore så långt och tungvrickande. Den andra nyare inriktningen skulle kanske kunna heta Service Information Architecture” eftersom den handlar om hur information presenteras inom en enskild tjänst, till exempel en webbapplikation, en webbsida, en elektronisk tjänst, en broschyr eller liknande. Men som sagt, det är endast min egen tanke.

Det finns förstås ingen motsättning mellan dessa roller. Det finns beröringspunkter, men också skillnader i tyngdpunkt. Det märkliga är att det här är två olika kulturer som sällan möts. Vi inom dessa två områden borde interagera mera, men i stort sett har det fortsatt som två olika yrkesgrupper utan vidare kännedom om varandra.

Vad skiljer oss åt?

Det finns mycket som är gemensamt mellan rollerna eftersom det i båda fallen handlar om information och data.

Den stora skillnaden ligger i den yngre rollens fokus på hur man som användare brukar någon form av interaktiv tjänst. Rollen har ju sitt ursprung inom interaktionsdesign. Detta avspeglas i utbildningsinnehållet som har fokus på olika typer av användargränssnitt som kurser i webbutveckling och interaktionsdesign.

Detta saknas nästan helt och hållet i den äldre rollen som jag och mina kollegor är en del av. Den fokuserar på struktur, mening och egenskaper hos data och information i sig, gemensamt över alla tillämpningar, liksom över hela datadistributionen vilket naturligtvis ändå är en nödvändig grund för användbarheten för alla tillämpningar av data. Man kan säga att vi är ”presentationsagnostiker”. Det vi tar fram måste fungera för en hel verksamhet (eller ibland flera samverkande verksamheter eller hela branscher) tvärs över alla enskilda kommunikationskanaler och sammanhang.

Jag har också förstått att eftersom informationsarkitekter av den yngre rollen ligger så nära interaktionsdesigners i sitt arbete har de haft och har kanske fortfarande svårt att urskilja sig från de senare och motivera sin existens i den världen.

Kan vi närma oss varandra?

Om jag fick önska något skulle det vara att vi informationsarkitekter, oavsett inriktning kunde jobba närmare varandra och lära av varandra. Jag är säker på att vi av den äldre skaran skulle behöva bli bättre på informationsdesign och att de av den nya skaran skulle må bra av att lyfta blicken från enskilda tillämpningar till det större sammanhanget.

Men första steget måste då bli att vi känner till varandras existens. Det är med förhoppningen att bidra till den kännedomen jag skriver detta.

Vad säger du? Vad gör vi åt detta?

/Peter Tallungs IRM

Nästa artikel i ämnet informationsarkitektur publiceras torsdag 18 februari. Det handlar då om informationsmodellen som domänmodell. En informationsmodell beskriver inte bara data i en verksamhet utan även det som data representerar.  Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *