Taggarkiv: Begreppsmodellering

Om begreppsmodellering

Begreppsmodellering är något man kan ta till för att få ordning på termer och begrepp inom ett område. En begreppsmodell är i sin grund något annat än en informationsmodell. Det finns dock samband, och i praktiken delvis överlappande syfte med dessa två typer av modeller. I denna artikel visar jag vad en begreppsmodell kan vara.

En begreppsmodell är inte en informationsmodell

En begreppsmodell kan till det yttre tyckas vara detsamma som en informationsmodell. Båda har boxar som står för olika begrepp och streck som står för relationer mellan begreppen. Men likheten är bedräglig. En renodlad begreppsmodell har ett annat syfte än en informationsmodell, och både boxarna och relationerna representerar något annat.

Följande tabell visar skillnaderna.

Syfte – analysera och beskriva:En box representerar:En relationslinje representerar:
Informations-modellden information som hanteras eller behöver hanteras och hur den kan struktureras. (Det innebär att informationsmodellen också beskriver det som informationen representerar, det vill säga de företeelser som verksamheten behöver hantera, inklusive dessas egenskaper och relationer.)(informationen om) en företeelse som har förekomster, det vill säga en klass av något. Exempel: Kund, Avtalett informationsmässigt samband. Exempel: Information om en kund refererar kundtyp, kundstatus, land etcetera
Begrepps-modellde begrepp som finns och ska förstås inom ett område.ett begrepp. (Vilket kan stå för en klass av något, men egentligen vilket begrepp som helst, till exempel: en viss förekomst av något, en egenskap, en relation eller ett visst värde, eller något helt annat som inte alls har någon representation i en informationsmodell) Exempel: Taxering, kvalitet, vinstsyfte, abstrakt, alienation, empiri, heliocentrisk världsbilden referens till ett annat begrepp som detta begrepp relaterar till i sin definition. Exempel: ”En kund är en organisation som vi erbjuder våra produkter”. (Här finns en begreppsmässig referens från begreppet ”kund” till begreppen ”organisation” och ”produkt”.)

Exempel på hur man kan begreppsmodellera

För att riktigt beskriva vad begreppsmodellering är, är det lämpligt att visa hur det kan gå till. Följande exempel använder Stanli-notation, vilket är en notation som är renodlad för begreppsmodellering. Den togs en gång fram av det svenska standardiseringsorganet Stanli och var från början avsett för analys och beskrivning av begrepp för geografisk information, men kan användas för alla slags begrepp.

Här exemplifierar jag modelleringsprocessen i tre steg. Exemplet handlar om de ordinationer en läkare kan ge en patient, och säg att vi behöver reda ut vilka olika begrepp som kan förekomma i det sammanhanget och vad de egentligen betyder Detta är en förenklad bild av modelleringsprocessen. I verkligheten är gången mycket mera iterativ.

Steg 1:    Ordna begrepp i begreppshierarkier som visa hur ett begrepp är en specialisering av ett annat begrepp

Man ordnar begrepp i begreppshierarkier.
Ett begrepp är ofta en specialisering av ett annat begrepp. Därför är begreppshierarkier ymnigt förekommande i begreppsmodeller.

Steg 2:    Beskriv övriga begreppsmässiga samband mellan begrepp

Begreppsmässiga samband är de referenser till andra begrepp som behövs för att definiera ett begrepp. Ofta är det de relationer som skiljer två begrepp som båda är specialiseringar av samma generella begrepp från varandra. I exemplet är det som skiljer en ordination från en generell ordination att den avser en specifik patient.

Steg 3:    Ta fram definitioner

Pilarna från ett begrepp är referenser till andra begrepp som behövs i definitionen.

Exempel på en färdig begreppsmodell


Här är ett exempel på en färdig begreppsmodell som visar några av de centrala begreppen i en biblioteksverksamhet. I Stanli-notation skriver man in definitionerna i begreppsboxarna. De blå boxarna representerar begrepp som man utgår från och använder i sina definitioner, och som man bedömer att man inte behöver definiera.  

När ska man begreppsmodellera?

Det är ett verktyg att ta till då man inte kan reda ut begrepp på ett annat sätt. Men det händer sällan att jag tar fram en renodlad begreppsmodell. Och det är jag inte ensam om. I praktiken gör man som informationsmodellerare sällan en särskild begreppsmodell. Orsaken är att det blir för tungrott att ha både en begreppsmodell och en informationsmodell som ska utvecklas i synk, samt att det nästan alltid är tillräckligt att analysera, definiera, dokumentera och hantera begreppen i en informationsmodell. Det är en mycket viktig uppgift som kan hanteras bra av informationsmodellen. Dock slarvas det ofta bort.

Hur kan vi låta informationsmodellen fungera som en begreppsmodell?

Först måste vi förstå att inte alla begrepp som kan finnas i en verksamhet har plats i en informationsmodell. En informationsmodell kan beskriva mycket, men det är ändå begränsat till de företeelser som verksamheten behöver hantera förekomster av, samt dessas egenskaper och relationer, inklusive förekomster i uppräknade värdemängder. Om de begrepp vi är intresserade av är de begrepp som kan finnas i den sfären, vilket torde vara nästan alla centrala begrepp i en verksamhet och ofta blir fler än tusen i en vanlig organisation, så kan vi hantera dem i en informationsmodell.

Skillnaden blir att begreppen inte bara representeras av boxar i diagrammet utan även entiteter (till exempel Kund), attribut (till exempel Kundtyp) och förekomster av uppräknade värdemängder (till exempel Kundtyp P).

För alla dessa begrepp behöver vi hantera följande:

  • namn, både normativa namn och förekommande synonymer
  • definitioner, till exempel:
    • Kund är en person eller organisation vi erbjuder våra tjänster
    • Kundtyp är en typ en kund kan vara av med avseende på…
    • Kundtyp P – Privatkund är en kund som är en privatperson.

Jag tycker att det är viktigt att som informationsmodellerare känna till och behärska begreppsanalys, begreppsmodellering och hur man kan jobba med verksamhetens begrepp och språk. Och inte minst hur man inkorporerar det i arbetet med informationsmodeller.

Det är svårt att tänka sig att man kan informationsmodellera utan att definiera begrepp. Låt oss då göra det bra! Följande artiklar fortsätter på det temat.

/Peter Tallungs, IRM

Nästa artikel i serien publicerar vi torsdag 12 maj. Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.

PS Vi har tyvärr varit tvungna att ta bort möjligheten att kommentera på artiklarna för en tid. Har du tankar om innehållet i artikeln som du vill dela? Välkommen att kommentera på vår linkedin där lägger vi ut en post vid varje publiceringstilfälle. Eller skicka ett mail till Peter Tallungs: peter.tallungs(at)irm.se