Inlägg

Modellmönster: Produkt – del 1: Produktstrukturer

De flesta verksamheter erbjuder sina kunder produkter eller tjänster av något slag. Runt produkter och tjänster finns det många företeelser som behöver modelleras, definieras och benämnas. Ämnesområdet Produkt är i en del verksamheter så centralt att det finns informationsmodellerare som kallar sig för produktmodellerare. Jag går i denna, och följande, artikel igenom några centrala begrepp och mönster inom produktområdet.

Produkt eller tjänst?

Termen ”produkt” kan stå för olika saker. Det gemensamma är att det är något som en verksamhet kan tillhandahålla till sina kunder. I den ursprungliga betydelsen är det något materiellt, till skillnad från tjänst som är den immateriella motsvarigheten. Men det har blivit vanligt att man benämner även tjänster som produkter. Och eftersom de mönster jag kommer presenterar här fungerar lika bra för materiella som immateriella produkter så gör jag här ingen skillnad.

Verksamheter har ofta problem med sin produktflora

Jag upplever att man i många verksamheter har problem med en oöverskådlig produktflora och svårt att ens komma igång med att bringa ordning. Man har ofta stupat redan på tröskeln, redan när man försökt bestämma vad en ”produkt” är. Kanske har man ett par tusen saker registrerade som man säljer, men frågan blir då: Är det verkligen produkter? En del varor man erbjuder är kanske paketeringar av flera olika produkter. Och andra företeelser man hanterar är kanske bara komponenter som man sätter ihop produkter av. Många produkter är så lika varandra så man kanske borde se dem som varianter av en och samma produkt. Och några är små förbättringar av tidigare produkter, så man kanske borde se dem som versioner av en och samma produkt. Hur kan man bestämma vad som är vad, och hur ska man hålla reda på det?

Det brukar bli många åsikter, och jag har upplevt att många verksamheter inte har kunnat reda ut detta. Man har helt enkelt gett upp alla försök att bringa ordning i produktfloran, med resultatet att det blivit svårt att analysera och följa produkters beteenden över tid.

Men det är egentligen inte så svårt. Vi bör bara vässa våra analysverktyg en smula och gå metodiskt tillväga, begrepp för begrepp. Där har vi informationsarkitekter en viktig uppgift att fylla.

Om begreppet ”produkt”

Ett fruktbart sätt att se på begreppet produkt är att det är någonting man kan erbjuda kunder som en enhet.

”Kan erbjuda” är viktigt för det är en produkt, även om det är något man ännu inte har erbjudit någon kund. Eller av olika omständigheter aldrig kommer att erbjuda en kund.

Jag vill inte skriva ”sälja” för jag tycker inte att det är någon egentlig skillnad i avseendet om eller hur vi får ersättning för det vi erbjuder. En produkt kan vara helt gratis, det är likafullt en produkt.

”Som en enhet” är viktigt, ty mycket av det vi kan erbjuda kan vi inte erbjuda i sig självt utan bara som en komponent av något annat. Om jag säljer bilar så erbjuder jag kanske röd lack. Men inte som en självständig enhet. Du kan inte köpa röd lack av mig utan att den sitter på en bil. Du kan bara få röd lack som en komponent till bilen du köper. Men jag vill ju kanske ändå kunna följa upp hur röd lack säljer.

Det betyder inte att jag alltid måste sälja en produkt som en egen enhet. Jag kan paketera flera produkter så att de tillsammans blir en paketering. Du kanske kan köpa ett paket av mig med en isskrapa plus rattmuff. Det avgörande för om det är en produkt är att jag kan erbjuda den för sig själv.

Men ”produkt” är långt ifrån det enda begreppet vi behöver definiera. Låt oss gå vidare. Det har för övrigt ingen betydelse om man benämner produkt för ”artikel” eller ”vara”. Frågeställningarna och lösningarna blir precis desamma.

Mönster 1: Produktindivid

Vi behöver begreppsmässigt skilja de individuella exemplaren av en produkt från det som vi i förra stycket kallade för produkt. Ett namn som förekommer är ”produktindivid”, ”produktförekomst”, ”produktinstans” eller ”produktexemplar”.

Det kan finnas noll, en eller flera produktindivider av en och samma produkt. En produktindivid är alltid en individ av en viss produkt och har ett existentiellt beroende till denna, som jag uttrycker med en romb i änden på relationslinjen. Det uttrycker att produktindividen inte kan existera oberoende av sin produkt och att den heller aldrig kan ändras så den blir en individ av en annan produkt.

Produkt ligger i ett regelplan i förhållande till produktindivid, vilket betyder att när vi lägger upp en ny produkt kan det i detta sammanhang ses som en konfigurering av verksamheten. Vi bestämmer vad vi kan erbjuda. Det har inte hänt något operativt bara för att vi lägger upp en ny produkt, vi har inte producerat något, det betyder bara att vi bestämt att det finns ett visst erbjudande. Det är inte förrän det skapas ett exemplar av den produkten, en produktindivid, som det händer något operativt, som någon form av produktion har skett.

Resonemanget är precis lika för tjänster, det vill säga immateriella produkter. Ett försäkringsbolag erbjuder dig en hemförsäkring (produkt). Du tecknar en sådan, och avtalet får ett försäkringsnummer (en produktindivid). Den enda skillnaden är att en immateriell produkt (tjänst) uppstår genom någon form av performativ (utförande) akt.

Mönster 2: Produkttyp

Man delar vanligen in produkter efter olika kriterier i produkttyper, produktgrupper etcetera. Jag har inte tagit med det i diagrammet. Om vi fokuserar på själva produktadministrationen som en verksamhetsförmåga kommer man kanske vilja se entiteten produkt som tillhörande ett operativt plan. När man definierar en ny produkt innebär det just i detta sammanhang en operativ handling. Hur man delar in sin produktkatalog i produkttyper och produktgrupper innebär med det perspektivet att man konfigurerar verksamheten i fråga.

Med detta vill jag bara visa att vad man ser som operativt är inget absolut utan beror på sammanhanget. Att något sådant kan hända vid ett perspektivskifte kan kännas flyktigt och osäkert för en del. Men jag anser att det är viktigt att veta att olika kontext ger olika perspektiv och att vilken kontext man har kan därmed vara avgörande för modellen.   

Observera att jag här har valt att Produkt inte har ett existentiellt beroende till Produkttyp (det vill säga ingen romb i änden). Jag ser produkttyp som något som vanligen är en ganska flyktig indelning av produkter. Man kan ju ofta ändra typningen av produkter, det vill säga hur man delar in produkter i olika produkttyper, utan att det därför blir nya produkter. Man kan förstås hävda motsatsen för sin specifika verksamhet, men jag tror det är ovanligt. Det här är en bedömning jag gör, och det kan variera från verksamhet till verksamhet. Den kritiska frågan är: Kan en produkt ändra produkttyp och ändå ses som samma produkt. Om svaret är ja: ingen romb, om svaret är nej: romb.

Mönster 3: Produktvariant

En produkt kan finnas i flera varianter. Det kan vara olika färger eller andra smärre skillnader, men att man ändå vill se det som en och samma produkt. Vad som är olika produkter och vad som är flera varianter av samma produkt är ett val man gör i verksamheten.

Jag har varit med om att någon i en verksamhet har sagt att de egentligen har bara en produkt, men vi levererar den i många varianter, medan någon annan vill se det som att man har väldigt många produkter. Man behöver komma fram till hur man vill se det och vilka egenskaper som ska skilja för att man ska betrakta två artiklar som varianter av samma produkt. Det har mycket med marknadsföring och försäljning att göra, det vill säga hur man vill presentera varorna för kunderna.

Det finns alltid minst en variant av varje produkt. En produktindivid blir alltid en förekomst av en specifik produktvariant.

Mönster 4: Produktvarianttyp

Det finns ofta ett behov av att kategorisera även produktvarianterna. Om man säljer till exempel hushållsapparater kan det vara färger eller elanslutning. Det finns 14 olika standarder för elkontakter världen över. I vissa verksamheter har varje produkttyp sina egna varianttyper, i andra kan de vara gemensamma tvärs över hela produktkatalogen.

Mönster 5: Produktversion

Produkter förändras över tid. Man behöver hålla reda på vilken version en produktindivid är av. Inte bara produkter har versioner utan även produktvarianter. På så sätt får vi två parallella stråk i vår produktstruktur. En som är mer beständig över tid, och en annan som fångar hur en och samma produkt utvecklas över tiden.

Men hur bestämmer man när en viss vara ska ses som en ny produkt eller en ny version av en befintlig produkt? frågar sig den skarpsinnige. En riktlinje brukar vara att om ändringen är så pass framträdande att kunden uppfattar det som en ny produkt ska det vara en ny produkt annars är det en endast en ny version av den befintliga. Ett klädföretag jag jobbade för sa så här: ”Om en söm inte visar sig hålla i längden åtgärdar vi det. Då blir det en ny version. Kunden märker inte detta vid köpet, men vi vill veta vilken version en viss produktindivid är av när vi får klagomål. Om det visar sig att en ficka sitter fel placerad på en skjorta, och vi åtgärdar det, då blir det en ny produkt för kunden ser skillnaden.”

Mönster 6: Produktkomponent

Ofta utvecklar man komponenter som man kan använda för att bygga ihop olika produkter. En komponent kan definitionsmässigt inte säljas separat som en egen enhet, i så fall skulle den vara en produkt i sin egen rätt. Komponenter används inte bara i materiella produkter. Försäkringsbolag och finansiella verksamheter har ofta ett antal produktkomponenter vilka används till olika produkter.

Observera hur jag namnger och definierar den entitet som utgör många-till-många-relationen ”Produktkomponent i produktvariant”. Jag tycker att det är viktigt att vara strikt med att namnet, och definitionen avser en förekomst av entiteten. Det gör det lättare att förstå vad entiteten representerar. Man ser annars ofta att entiteten kallas Produktkonfiguration, men jag tycker att man bör vara konsekvent med att namnet på en entitet alltid ska vara namnet på en förekomst av entiteten. En förekomst av den entiteten är inte en fullständig konfiguration av en produkt utan endast en detalj av konfigurationen, nämligen just faktumet att en viss komponent används i en viss produktvariant.

Produktkomponenter har i likhet med produkter och produktvarianter sina typer, varianter och individer. Kanske behöver man också hålla reda på vilken version av en produktkomponent som ingår i en viss version av en produktvariant, och även vilken komponentindivid som ingår i vilken produktindivid.

Jag har i diagrammet tagit med följande:

  • Produktkonfigureringar på typnivå, det vill säga vilka typer av produktkomponenter som kan förekomma i vilka typer av produktvarianter.
  • Produktkonfigureringar på variantnivå, det vill säga vilka produktkomponenter som kan förekommer i vilka produkter.
  • Produktkonfigureringar på versionsnivå, det vill säga vilka versioner av komponenter som används i vilka versioner av produkter.
  • Produktkonfigureringar på individnivå, det vill säga vilket specifikt exemplar av en komponent som förekommer i vilket specifikt produktexemplar.

Lägg märke till den layout jag givit diagrammet, med entiteter i kolumner och rader. Själva strukturen och hur entiteterna är placerade i förhållande till varandra har stor betydelse då det skapar ordning och reda i begreppen och tankegången. Skillnaden mot om man placerar rutorna utan någon speciell tanke är helt avgörande för begripligheten.

Jag planerar att i senare artiklar ta upp sådant som gestaltning av modeller, hur man kan rita (och skriva) sina modeller på ett tydligare sätt så att de blir mer användbara.

/Peter Tallungs, IRM 

Nästa artikel i serien publiceras torsdag 9 september. Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.